Alla har en historia att berätta

TUC är helt klart utan motstånd världens godaste salta kex. Mamma introducerade mig för dem i London, och jag åt dem med andakt då jag antog att de från gudarna skänkta kexen inte såldes i Sverige.
I helgen blev min lycka total, då jag på ICA Kvantum i Bollnäs (av alla ställen på jorden) ser de vackra gula paketen liggandes på en lastpall. Min helg var fulländad.
Nu har det sista paketet precis tagit slut. Suck. Hoppas att ICA Maxi kan hjälpa mig någon dag.


 

För att höja humöret blir det en härlig trallmelodi. (:

Nu har jag precis, för att byta ämne helt, fått ett superbra tal av Julio. Årets talare 2006/2007, Fredrik Härén, snackar på Kunskapens dag år jagharingenaning. Helt klockrent.
"Kunskapens dag. Dags att öppna båda ögonen."
Shit. Min nya idol, helt klart.
Ask, and I'll send it.

Jag har även läst ut "To kill a mockingbird" av Harper Lee. Den är ett måste att läsa. Ska recensera den något inlägg. Måste göra den rättvisa. Och jag antar att infoga min bokrecension på engelska på två A4 inte skulle väcka några hurrarop.

TACK, så hemskt mycket för de 4 kommentarerna, observera 4, som jag fick på förra inlägget.
Att få kommentarer är typ det roligaste som finns. ^^. Tack.

Nu har det varit en nedrans massa hippetihoppande mellan en massa olika ämnen.
Kan ta upp ett till.
SPANIEN I SOMMAR PÅ FERIEPRAKTIKEN. Woho ^^. Me like big time.

Nu ska jag lämna er.
So long, och simma lugnt.

(:

ToP på Nalen var grymt. Det svängde och jag har nedsatt hörsel på högeröra, då att ha två öronproppar hade varit en skymf mot de sjukt bra musikerna som stod på scen. Shit pomfritt.
Varmt, svettigt, bra musik, ej leggad och 23 spänn för en Ramlösa, hur mycket bättre kan det bli?
Sorry Johny-G, men det går helt enkelt inte att beskriva i ord. Vilket alla andra också anser, efter som att jag inte kan hitta en enda recension på dem.
Men det var drag, det svängde rondell-aktigt och det är proffs på riktigt. Still going strong, efter 40 år.
(:

Igår valde jag att inte blogga, just av det faktumet att de flesta andra gjorde det så bra. Runt omkring kunde man läsa om hat, förtvivlan, kärleksförklaringar och frierier.
Visst är det gulligt?
Not.
Har folk ingen originalitet i sig? Allting känns så påtvingat. Och ändå ligger man där i sängen på kvällen och inser sakta att man inte fick något detta år heller.
Den årliga Tia lotten från mam och pap, såklart, men ja... Samhället har uppfostrat oss till att förvänta oss något mer, något lite extra, någon bättre än det. Jag vill så gärna kunna uppskatta denna lilla Tia-lott, som jag förövrigt vann 20:- på, mer än alla rosor i hela världen, men jag kan inte. Och det svider.

Alla Hjärtans Dag är ett kommerciellt jippo för dem som har någon som håller om dem när det regnar. Men en lika stor besvikelse varje år.
Jag vill kunna uppskatta livet för vardagsmagin och spontaniteten, inte för samhällets påtvingade geléhjärtan.
Och ändå längtar jag så grymt efter just ett sådant, obetydligt litet geléhjärta.


Just nu sitter jag här med huvudvärk, och vi vet nog allihopa att det inte blir bättre av att sätta sig framför datorn.
Men PM:et ska till responsgrupperna idag, och eftersom att fröken fräken är hemma, så måste jag maila dem.
Och det är rätt svårt att maila utan dator.
Frågan är bara varför jag måste rättfärdiga att jag sitter vid datorn?
Hm.. Vanesak, I guess.


Simma lugnt.

Ikväll gällere', ikväll smällere'!
ToP på Nalen i Sthlm, yey  :D
Det kan bli riktigtriktigt kul (:

Skönt att ha friluftsdag. Så mycket friluft blev det dock inte, förutom promenixen på morgonen som tog en halvtimme. Soft värre faktiskt.. Jag skulle dock ha kunnat tillbringa resten av dagen utomhus också, men det var inte optimalt väder, lite blåst och lite mulet, så hamnade framför datorn insteed. Plugga inför spanska prov imorgon skulle också ha varit en bra idé, men hm.. Av någon anledning ligger inte spanska högst upp på prioriteringslistan..

Medan jag sprang till bussen så tappar jag mobilen. "Studs, studs, studs, pladask ner i asfalten" sa det.
Nu har min fina nya mobil repor. Efter fyra dagar. Det är fan bara jag som lyckas.

Aja, nu ska man börja rycka upp sig inför kvällningen.

Lite uppladdning då.
Enjoy. 1. 2. 3.  
[Ask your parents, they'll know]

Tack Jonn, för den fina kommentaren. Men, jag tycker fortfarande att jag är påtok för ytlig.
Därför tänker jag inte kommentera gårdagens klassfest, utan lämnar över ordet till Schröder.
Det stämmer rätt bra.
Det tråkigaste är när man faktiskt är så dum så man tror att det skulle kunna bli riktigt bra. Och efter några timmar så vaknar man upp och ser förhoppningarna ligga ihopknycklade i papperskorgen. Tragiskt, helt klart tragiskt.
Kan vi inte bättre?

Det är en dålig dag idag.
Delvis pga ovanstående, och fråga inte varför det skulle kunna förstöra min dag, och delvis pga tonårens vardagliga humörssvängningar.
Men kanske mest pga mig själv, och att jag är så jävla dum.
Punkt.

Nu ska jag äta upp min bulle, dricka min äppeljuice och sedan städa mitt rum.
Mamma hade tydligen försökt dammsuga igår, men efter att ha konstaterat att golvet inte syntes, så gav hon upp.

Simma lugnt

Hm. Inte precis. Men det lät rätt bra. Kanske har en potential som låt.

Här sitter jag i skolan och jazzar,
ingen lyssnar på min musik,
högtalarna spelar endast för mig,
en tonåring utan liv,
som sitter i skolan och jazzar.

Haha. Eller inte.
Aja, skolan har varit helt reko idag. En dålig start i och med att jag vaknade 10.03 och bussen avgår 10:18, vilket gav en klump i magen.. Funderade på att stanna hemma i någon sekund, innan jag kastar mig ur sängen, drar på mig en t-shirt ("Use a condom" från H&M's nya AIDS kampanj) och jeans, drar i mig några glas äppeljuice för att jag ska vakna, och springer till bussen. Okej, jag sprang inte, jag gick i vanlig takt och hoppades på att jag skulle missa bussen, vilket jag inte gjorde, så här sitter man nu i skolan efter ännu en dag, och diggar Winnerbäck.
- Det känns tomt, eller hur?

Jag ska iväg till stallet strax, träning ikväll. Blir nog bra, med tanke på att jag dissade skridsko ganska hårt pga en litenliten förkylning, men ändock en förkylning. Har blivit träningsberoende, och det känns faktiskt skönt att röra på sig. Tror att det kan vara en start på en nyttig del av mitt liv. SKÖNT.

Nu ska jag kila ner på stan och kanske hitta något tills lördag.
- It's time to surprise them.

Simma lugnt.

Yeah. Jag har haft 6 läsare flera gånger den senaste veckan. Feels good, feels good.
- Jag är för fasen poppis. (:

There have been som seriös risking going on i helgen.
Härligt att träffs igen, och vi var 10 stycken starka själar som infann oss hos JCB. Nice värre.
Tyvärr så vann det blåa laget inte denna gång heller, och efter att Johan hade svikit mig så värvades Julia in. Men nej, vi lyckades tyvärr icke utrota det svarta laget, utan det var Hasse så vänlig att göra åt oss, och vi fick se oss förlorade.
Men maten var god, vi gör en utmärkt köttfärssås ^^, och tårtan som jag fick med mig hemifrån (även om den inte var uppskattad av vissa pga högst förståliga skäl) gick åt.
The gula laget vann antaligen igen, jag har dock inget minne av det, och har för mig om att spelet avbröts när vi började med "Maffia", som var sjukt kul och bra tidsfördriv.

Hur man spelar Maffia.

Vad behövs?
- Ett större gäng polers
- Lika många små lappar
- Något att lägga lapparna i
- Onödigt mycket tid.

Hur gör man?
1. En lekledare utses. Helst någon med bra fantasi, och sämre skådespelartalanger.
Denne skriver ut bokstäverna M (Maffia) L (Läkare) S (Sheriff) och B (Bonde) på lapparna.
I ett sällskap på 9, som vi var efter att Hampus lämnat oss, är det  lagom med 2 Maffialappar. Det finns alltid bara en läkare och en sheriff, och bönder är de lappar som finns kvar den.
2. Lekledaren blandar lapparna, lägger dem i valfri hatt, låda eller tablettask, och de skickas runt. Alla tar en varsin lapp, och visar den inte för någon, bara kollar, registrerar i hjärnan, och är tyst. När alla tagit en lapp, går hatten/lådan/tablettasken ett varv igen, och alla lägger tillbaka sina lappar.
3. Lekledaren börjar spelet genom att be alla att blunda. "Staden", dvs, de medverkande, sover nu, det är natt, och maffian är på rövartåg.
4. Lekledaren ber maffian att vakna. De som har fått ett M på sin lapp öppnar ögonen, men är fortfarande tysta.
De bestämmer genom pekningar, nickar och skakningar på huvudet, vem de ska "döda". När lekledaren har uppfattat vem de har bestämt, ber han/hon maffian att somna igen. De sluter ögonen och staden sover igen.
5. Lekledaren ber läkaren att vakna. Den som har fått ett L på sin lapp öppnar ögonen, och pekar ut en person som den vill "hela". Denna person kan alltså inte bli "dödad" av maffian, utan går säker. Läkaren kan även hela sig själv. Om läkaren har pekat på den samma som maffian har, så dör inte denna person, utan det sker istället ett mordförsök. Mer om det senare. När lekledaren har uppfattat vem läkaren vill hela, så ber han/hon denne att somna igen. Staden sover pånytt.
6. Lekledaren ber sheriffen att vakna. Den som har fått ett S på sin lapp öppnar ögonen, och pekar ut en person som den vill "syna". Med det menas att sheriffen pekar på en person, och lekledaren gör tummen upp (om det är en av maffian) eller tummen ner (om det inte är det). Detta är för att underlätta arbetet i staden med att hitta maffian. När detta är klart, ber lekledaren sheriffen att somna igen, och staden sover pånytt.
7. Lekledaren ber staden att vakna och berättar antingen a) att det har skett ett mord inatt (läkaren lyckades inte hela den som maffian pekade ut) eller b) att det har skett ett mordförsök (läkaren och maffian pekade på samma person, och denne räddades undan av läkaren). Om det har skett ett mord, så får den mördade personen inte prata, utan bara sitta tyst, och spela "död".
8. Diskussionen släpps fri. Spelet går alltså ut på att staden tillsammans ska "hänga" alla maffia medlemmar. När detta har skett har staden vunnit. För att finna maffian, så kan man ta hjälp av sheriffens kunskaper, om han/hon fick tummen upp eller ner på personen den pekade på, samt vad alla är för olika personer. Självklart säger inte maffian att de är maffia, utan kan alltså förvirra staden genom att säga att de är bönder, läkare eller sheriffer. Helt plötsligt kan staden ha tre sheriffer, med olika teorier om vem som är och inte är maffia, 2 olika läkare som kan ha helat olika personer, eller så finns det bara bönder.
9. När staden kommit fram till en person som de tror är maffia, så sker en röstning, antal för en hängning, och antal emot. Majoriteten bestämmer, och när en person har majoriteten emot sig, så hängs denne. Han/hon är alltså död nu, och kan inte prata under diskussioner, och inte heller göra sina plikter när staden sover. Lekledaren frågar dock fortfarande samma frågor, och låtsas att denne svarar.
Om ex. sheriffen blir dödad av maffian, eller hängs av staden, så frågar lekledaren samma sak som i punkt 6, och lämnar då pauser istället för att få ett svar.
10. Efter omröstningen som kommer en ny natt, och punkt 3-9 upprepas tills spelet tar slut. Spelet är slut a) när hela maffian har blivit hängd eller b) när maffian dödat alla.

Att komma ihåg:
- Det är fullt möjligt för maffia medlemmar att välja att döda varandra när staden sover. Detta kan användas om någon misstänks som maffia, och för att staden ska bli förvirrad, så väljer maffian att döda en av sina egna.
- Staden måste inte hänga någon varje dag. Om man inte är tillräckligt säker på att någon är maffia, så kan man strunta i omröstning, och köra en ny natt, och se vad som har hänt nästa dag istället.
- Det kan vara smart ibland att inte avslöja om man är sheriff eller läkare. Eftersom att sheriffen kan syna, så vill maffian helst inte att denne ska vara kvar i spelet, och kan då välja att döda sheriffen. Läkaren är också ett mål, i och med att denne kan hela ex. sheriffen, och därmed ha kvar han/hon i spelet.
- Lekledaren måste komma ihåg vilka som är maffia, vem som dödas och helas, för att spelet ska fungera ordentligt. Om lekledaren glömmer, ex vem som dödades under natten, så kan denne be staden att somna igen, be maffian att vakna och peka ut personen på nytt. Lekledaren kan också hjälpa diskussionen på traven, eller försöka avsluta den genom att fråga om omröstning.


Enjoy.


[Det kan bli kul i helgen. På riktigt.]

Simma lugnt, jag börjar elva imorgon. Vi ska åka skridsko. Fy fantasibullar också.

Det här mina vänner, är en kommentar.


Postat av: Pà vift

äntligen är jag här!! Jag har sökt din blogg över hela världen dà jag fràgade igàr, vilket hade varit mycket enklare. Jag har ramlat över allt möjligt om dig innan jag slutligen hittade fram. Du vet hur Google fungerar. Du finns i artiklar om fuo, i ridklubbar och, och, och... pà färdlektyr!!!!! Du kom ju för tusan tvàa!!!! Det var väl ungefär ett àr sedan som detta hände men jag som inte visste förrän en liten stund sedan, jag säger dig: Grattis! Jag läste April. Olalala. Man vet hela tiden vad som kommer att hända även om man hela tiden vill förtsätta läsa eftersom att det aldrig händer och sà slutligen händer det utan att man ens fàr det sagt i raka ord. Man bara vet. Hon dog, hon blev vàldtagen. Ojojoj. Eller sà blev hon inte alls vàldtagen utan egentligen var hon bara sà trött pà att gà i samma spàr varteviga, vecka, àr efter àr, varje dag; att det hela kändes som en stor mörk mardröm. Who knows?

Ta och pussa lite pà Stora Blàsarna. De behöver en fet dos pepp inför den stora tävlingen. Om du inte känner för att pussa pà dem kan du krama dem hàrt. Här i Frankrike pussar vi pà varandra hela tiden :) Bonus pà livskvalitén

Have hope. Jag antar att inledningen handlar om nàgot som man màste vara invigd för att fatta även om jag inser att det är grovt allvar. Kör hàrt

Pusspuss
//Johny-G

2008-feb-03 @ 20:30
URL: http://jagarifrankrike.blogg.se/

Det är mörkt ute. Tystnaden är inte riktigt total, man hör fortfarande bilarna från vägen, och lyssnar man riktigt noga kan man nog höra havet. Att det är täckt av is är ett senare problem..
Jag vill verkligen veta nu. Det känns ovant att inte ha kontrollen, att tappa greppet och falla utan fallskärm. Jag vill njuta av fallet, och inte tänka på hur ont det kommer göra att slå sig i verklighetens asfalt, men allteftersom att jag skrapar knäna på väggarna runt omkring mig så blir viljan undantryckt av osäkerheten.

Shit vad jag jiddrar.
Jag ska ju jobba imorgon, måste verkligen sova strax.
- Kom förbi och köp en glass, vettja!

Men det finns alltid en viss tid man kan offra till att låta världen veta vad man tycker.
Och även om den tiden strax har runnit ut, så finns den fortfarande kvar.

Främsta tankegångar just nu:
- F vs J, och vad känner jag egentligen?
- Hur blir det med TSP?
- Vad fasen ska jag välja för valbarkurs, Matte C eller Historia C?

Natten blir lång, men ack så även dagen.
Imorgon kväll är det RISK igen. Jag hoppashoppashoppas verkligen på att jag kan komma. Annars får ni överleva utan mig, vilket känns lite surt/skumt/weird/fel/hårt.
Tröjorna ser i alla fall superbra ut.
(:
Tummen upp för det.


Även en Tummen upp för 105 nya avsnitt av Andra Avenyn. (:
- Eftersom att man inte har femman, måste man ju ha nån serie att följa.


Fader är ett arvsord, skomakare ett låneord, bandspelare ett annat och all right är ett citatord/uttryck.
- Har man sånna i Polen, Rafael?

Simma lugnt.