Tragiskt, jag hittar inte i min egen stad.
Nej, det är inte tragiskt, det är nästan patetiskt.
Jag hittar inte dit jag ska ha möte i eftermiddag, så jag var tvungen att svälja min stolthet och printa ut en karta.
När jag hade gjort det, insåg jag att jo, jag skulle nog ha hittat dit ändå, but still.
Det är jobbigt att inse att man inte hittar till ett ställe man har varit på alldeles för många gånger i sin ungdom.
Nejmen det här med körkort är ju roligt.
Faktiskt.
Fri som en fågel och taxi åt alla. (:
Great.
Dock så har jag faktiskt inget emot att stå på Ica Maxis parkering i trekvart och vänta på syster som har varit i Västerås, för att skjutsa hem henne.
Mina nyinköpta skivor räddade mig ännu en gång.
Det här med intressanta inlägg som ska bidra till samhällsdebatten har ju falerat helt.
Simma lugnt.
