Jag sålde min själ för tjugo spänn, du åkte dit och köpte tillbaks den igen.
Jag gifte mig när jag var sex. På kyrkis här ute på vischan. Med A. Vi skiljde oss sex år senare, på syslöjden i sexan. K, vars mamma är åklagare, var skiljsmässoadvokat, och upprättade ett kontrakt som vi båda fick signera. Undrar vad det pappret är nu. Jag och min fd man var ett stabilt par på lantskolan. Inte alltid ihop, men ofta. Den sista gången vi bröt, var inte alls rolig. Jag lyckades kläcka ur med det samma dag som hans morfar dog, eller om det var morgonen efter. Även det på syslöjden. Bland symaskiner och trassliga trådar. Med magnetpinnar som man samlade upp alla nedramlade nålar med. Med skåp fulla av tyger av alla möjliga och omöjliga färger och material. Ett himmelrike när man var liten.
Jag besökte ett annat himmelrike idag. Carolina Rediviva. Där skulle jag kunna förlora mig under många år. Det perfekta biblioteket. Jag är nog lite kär. Tråkigt att de tog det sist på vår rundvandring i Uppsala, alla var trötta och less på böcker vid det laget. Dock så såg vi en bibel i silver, en bok som bara finns i fem ex i hela Sverige, (varav ett på vår skola, dock var det nog ingen som påpekade det för guiden, vi tyckte alla lite synd om han som var som entusiastisk och vi som var så trötta, så det hade bara varit elakt att säga något) och fina papper från Mexiko, Japan och Egypten. Bäst var lässalarna. Där vill jag bo. Bland uppslagsverk, träbänkar och dåliga arbetslampor. Där en Mac är det mest förekommande föremålet, förutom böcker såklart, och en trendig student det första och sista du ser. Jag vill bli akademiker. På heltid. Spendera resten av mitt liv på dylika ställen. Vilket liv! ^^
Min fd man var med på resan. Det var med Hi C grupperna, och han läser det med egyptientokiga P. Vi har monolog J. På bussen hem från stan till landsbygden, fick jag lite skvaller om gamla klassen, jag träffar ingen därifrån längre. M hade ärvt en massa pengar, köpt bil och skulle nu flytta in med pojkvän i trea på söder, och börja plugga ekonomi till hösten. Mam säger att hon kommer känna sig tom om några år, hon har ju gjort allt redan. But still. Jag vill också veta vad jag ska göra med mitt liv och ha pengar nog att göra det. Fd mannen, han ska bli polis. Direkt när han sa det, insåg jag att det var så självklart. Varför hade jag inte tänkt på det innan? Han passar ju perfekt som polis, det är bara så. Han ville också bli präst, och även fast jag inte visste att han var religiös, visste jag att det också skulle passa honom superbra. Började tänka på mitt eget liv och framtid. D kläckte ur sig något bra idag, jag vänder kappan efter vinden. Och ja, det gör jag. I Uppsalas bibliotek vill jag bli litteraturstudent och akademiker, hemma framför datorn vill jag bli arkitekt och på teckenspråkslektionerna vill jag plugga vidare med det. När jag läser tidningen på morgonen vill jag bli recensent, när jag tittar på teve vill jag bli reseledare och i fjällen vill jag bli skidlärare. När jag har mina sjuåringar är det självklart att jag vill bli fritidspedagog, och när jag sitter och knåpar på informationsblad till kurser, vill jag bli informatör. När jag såg En riddares historia häromdagen, insåg jag att jag ville ändra mina stjärnor jag också. Men främst av allt tror jag att jag vill. Jag vill helt enkelt. Vill bli någon, något eller ingen alls. Bara jag blir. Jag villvillvill.
Det här med beslutsångest och att ha lätt att börja brinna för saker, är inte en bra kombination. Inte alls.
Men när jag kliver av bussen och vinden biter tag i kinderna, inser jag att det kanske löser sig. Först ska jag se Europa. Sen ska jag tjäna pengar. Och efter det, har jag kanske bestämt mig. Eller i alla fall hittat något bra och slutat titta på alternativa saker. Då kanske jag kan bestämma mig. Nu ska jag leka taxi igen. Syster ska träna. Sen ska jag till världens bästa och umgås med hans familj medan han tränar. Kanske plugga lite grann. Och inse att det här med plugg, det är rätt roligt after all.
Simma lugnt.
Jag besökte ett annat himmelrike idag. Carolina Rediviva. Där skulle jag kunna förlora mig under många år. Det perfekta biblioteket. Jag är nog lite kär. Tråkigt att de tog det sist på vår rundvandring i Uppsala, alla var trötta och less på böcker vid det laget. Dock så såg vi en bibel i silver, en bok som bara finns i fem ex i hela Sverige, (varav ett på vår skola, dock var det nog ingen som påpekade det för guiden, vi tyckte alla lite synd om han som var som entusiastisk och vi som var så trötta, så det hade bara varit elakt att säga något) och fina papper från Mexiko, Japan och Egypten. Bäst var lässalarna. Där vill jag bo. Bland uppslagsverk, träbänkar och dåliga arbetslampor. Där en Mac är det mest förekommande föremålet, förutom böcker såklart, och en trendig student det första och sista du ser. Jag vill bli akademiker. På heltid. Spendera resten av mitt liv på dylika ställen. Vilket liv! ^^
Min fd man var med på resan. Det var med Hi C grupperna, och han läser det med egyptientokiga P. Vi har monolog J. På bussen hem från stan till landsbygden, fick jag lite skvaller om gamla klassen, jag träffar ingen därifrån längre. M hade ärvt en massa pengar, köpt bil och skulle nu flytta in med pojkvän i trea på söder, och börja plugga ekonomi till hösten. Mam säger att hon kommer känna sig tom om några år, hon har ju gjort allt redan. But still. Jag vill också veta vad jag ska göra med mitt liv och ha pengar nog att göra det. Fd mannen, han ska bli polis. Direkt när han sa det, insåg jag att det var så självklart. Varför hade jag inte tänkt på det innan? Han passar ju perfekt som polis, det är bara så. Han ville också bli präst, och även fast jag inte visste att han var religiös, visste jag att det också skulle passa honom superbra. Började tänka på mitt eget liv och framtid. D kläckte ur sig något bra idag, jag vänder kappan efter vinden. Och ja, det gör jag. I Uppsalas bibliotek vill jag bli litteraturstudent och akademiker, hemma framför datorn vill jag bli arkitekt och på teckenspråkslektionerna vill jag plugga vidare med det. När jag läser tidningen på morgonen vill jag bli recensent, när jag tittar på teve vill jag bli reseledare och i fjällen vill jag bli skidlärare. När jag har mina sjuåringar är det självklart att jag vill bli fritidspedagog, och när jag sitter och knåpar på informationsblad till kurser, vill jag bli informatör. När jag såg En riddares historia häromdagen, insåg jag att jag ville ändra mina stjärnor jag också. Men främst av allt tror jag att jag vill. Jag vill helt enkelt. Vill bli någon, något eller ingen alls. Bara jag blir. Jag villvillvill.
Det här med beslutsångest och att ha lätt att börja brinna för saker, är inte en bra kombination. Inte alls.
Men när jag kliver av bussen och vinden biter tag i kinderna, inser jag att det kanske löser sig. Först ska jag se Europa. Sen ska jag tjäna pengar. Och efter det, har jag kanske bestämt mig. Eller i alla fall hittat något bra och slutat titta på alternativa saker. Då kanske jag kan bestämma mig. Nu ska jag leka taxi igen. Syster ska träna. Sen ska jag till världens bästa och umgås med hans familj medan han tränar. Kanske plugga lite grann. Och inse att det här med plugg, det är rätt roligt after all.
Simma lugnt.
Kommentarer
Trackback
