En sjuhelveteshelg, med mindre bra start och slut.
Shit pommesfrites. Det var kul!
Örebro är en väldigt vacker stad, i alla fall i solsken och plusgrader, och precis så blev vår helg. Solsken, plusgrader, en vacker stad och massor med musik.
Starten på helgen kunde helt klart varit bättre dock. Vi kom till Örebro och Karl Johans Skolan där vi bodde, vid sex/halv sju på fredag kväll. Vilket betyder att vi missade hela invigningen. Synd. Vi fick skynda oss in med alla saker och rullade iväg till Conventum Arena för att käka. Mums. Fisk. Och tartarsås. Vilken festmiddag..
I vilket fall kunde det ju bara bli bättre, och sämre blev det inte när Arméns Trumkårs Underhållningsband dyker upp. Där kan vi snacka om coola grabbar. Och såklart var vår egen vadhannuhadeförtitel Fernlund där. Det var helt klart ett tag sen man såg honom, typ på ett halvskabbigt hotell i Tjeckien, spelandes kort med en flaska whiskey eller två i byrålådan. Eller. Kanske träffade han på cityfesten förra året? Hm. Aja. Sak samma.
Så fredagskvällen blev lyckad med bra musik till en början, och uthärdlig musik mot slutet. Techno har dock aldrig varit och kommer aldrig att bli min favorit genre.
På lördagsmorgon klev man upp 06.15 för att duscha och var ready to go klockan sju. När resten vaknade, dvs. Vi tog oss i alla fall iväg till frukosten på skolan som började på G och inte kunde uttalas. Första och sista gången jag tog varm choklad med soppslev.
Sen bar det av till bussen. Eller till det ställe där vi trodde bussen gick. Men tji fick vi, för bussen körde brutalt och kallhjärtat förbi de blå uniformerna. Efter att två bussar hade kört förbi oss och vi var lite lagomt stressade för konserten, började vi gå. Och hittade en annan busshållsplats där några stränggängare stod och chillade. Holm kände en av dem, och de snackade lite grann. Poff sa det, och vips så var vi på en buss på väg till Olof Palmes Torg där alla bussar avgick och kom till. (Det var fyra "festivalbussar" som gick mellan skolorna där folk bodde, och alla gick en slinga mellan skolorna och torget) Äntligen framme och vi påbörjade vår vandring genom ett sömnigt Örebro till Stadsparken. Vi väckte dem rätt rejält med "Stora Blås, Stora Blås, Stora Blååååås!" och "Ey yo captain Nice". På två led vandrade vi fram och gjorde oss hörda.
Väl i Stadsparken hade inte de stora instrumenten och slagverket kommit, stressstressstress. Sex minuter innan konserten anlände de dock. Och fem minuter sena kunde vi börja vår halvtimmeskonsert med max tio pers som publik. Vi fick bästa spelplatsen, och sämsta tiden. Vår inhoppande trumpetare Daniel från Köping missade ett repristecken, men förutom det var det en okej spelning. Vi kan bättre men vi gjorde det okej.
Resten av dagen flöt på med Örebros bästa glass, slottbesök, konserter och lattjolajban. Solen sken på oss och vi hittade en underbar, välsorterad hattbutik vid namn Törnqvists Hattar. Rekommenderar varmt ett besök där för den hattintresserade som besöker Örebro.
På kvällen var det galamiddag, riktigt gott, och en annan var busig nog att ta mat två gånger. Kvällen rullade på med hälsningar från diverse musiker och kändisar via projektor+filmkamera, teater från Örebro Universitet, allsång och alldans. Süperstar Orkestar underhöll oss, och det är riktigt kul att dansa till balkanmusik. Sen kom technon tillbaka, och vi höll oss precis utanför, hängandes på Sebbe och Kakan och Julia flirtandes med resterande militärer. Ärligt så var de inte så mycket att ha. Vi drog hem relativt tidigt, och däckade direkt. Såklart. Förvånande nog fick jag inte världens ryggont av att sova på tunnmadrass i skolsal.
Söndagen började halv sju, då vi knallade upp och drog till frukosten, vi fem som skulle vara med på workshop med Süperstar Orkestar kvart i nio. Den var riktigt skoj, gehör och härmas är faktiskt kul. (: Det var väl en si så där 460 musiker, så det var en upplevelse. Det höll på fram tills runt tolv, då fick vi käk och sen var det två timmars paus. Halv två började avslutningen på RUM festivalen 2008, och priser för diverse saker delades ut. Tillslut fick vi spela våra två balkanlåtar, och det var tydligen inte bara jag som hade tappat bort slingorna på två timmar. Det lät faktiskt inte alls bra, och det var väldigt olika åsikter om i vilken takt vi spelade. Men trummisen var riktigt cool, och slagverket var väl de som presterade bäst. Sen sprang vi iväg till bussen för att åka hem. Först packa dock, sen åka hem. Hem hem underbara hem.
Så Örebro var riktigt kul. Och en vacker stad. Jag har nog bestämt mig nu. Jag ska flytta dit och plugga 2010. Men först ska man bli klar med gymnasiet. Typ tre veckor kvar nu. Sen är tvåan slut. Då börjar slutspurten.
Simma lugnt.
Örebro är en väldigt vacker stad, i alla fall i solsken och plusgrader, och precis så blev vår helg. Solsken, plusgrader, en vacker stad och massor med musik.
Starten på helgen kunde helt klart varit bättre dock. Vi kom till Örebro och Karl Johans Skolan där vi bodde, vid sex/halv sju på fredag kväll. Vilket betyder att vi missade hela invigningen. Synd. Vi fick skynda oss in med alla saker och rullade iväg till Conventum Arena för att käka. Mums. Fisk. Och tartarsås. Vilken festmiddag..
I vilket fall kunde det ju bara bli bättre, och sämre blev det inte när Arméns Trumkårs Underhållningsband dyker upp. Där kan vi snacka om coola grabbar. Och såklart var vår egen vadhannuhadeförtitel Fernlund där. Det var helt klart ett tag sen man såg honom, typ på ett halvskabbigt hotell i Tjeckien, spelandes kort med en flaska whiskey eller två i byrålådan. Eller. Kanske träffade han på cityfesten förra året? Hm. Aja. Sak samma.
Så fredagskvällen blev lyckad med bra musik till en början, och uthärdlig musik mot slutet. Techno har dock aldrig varit och kommer aldrig att bli min favorit genre.
På lördagsmorgon klev man upp 06.15 för att duscha och var ready to go klockan sju. När resten vaknade, dvs. Vi tog oss i alla fall iväg till frukosten på skolan som började på G och inte kunde uttalas. Första och sista gången jag tog varm choklad med soppslev.
Sen bar det av till bussen. Eller till det ställe där vi trodde bussen gick. Men tji fick vi, för bussen körde brutalt och kallhjärtat förbi de blå uniformerna. Efter att två bussar hade kört förbi oss och vi var lite lagomt stressade för konserten, började vi gå. Och hittade en annan busshållsplats där några stränggängare stod och chillade. Holm kände en av dem, och de snackade lite grann. Poff sa det, och vips så var vi på en buss på väg till Olof Palmes Torg där alla bussar avgick och kom till. (Det var fyra "festivalbussar" som gick mellan skolorna där folk bodde, och alla gick en slinga mellan skolorna och torget) Äntligen framme och vi påbörjade vår vandring genom ett sömnigt Örebro till Stadsparken. Vi väckte dem rätt rejält med "Stora Blås, Stora Blås, Stora Blååååås!" och "Ey yo captain Nice". På två led vandrade vi fram och gjorde oss hörda.
Väl i Stadsparken hade inte de stora instrumenten och slagverket kommit, stressstressstress. Sex minuter innan konserten anlände de dock. Och fem minuter sena kunde vi börja vår halvtimmeskonsert med max tio pers som publik. Vi fick bästa spelplatsen, och sämsta tiden. Vår inhoppande trumpetare Daniel från Köping missade ett repristecken, men förutom det var det en okej spelning. Vi kan bättre men vi gjorde det okej.
Resten av dagen flöt på med Örebros bästa glass, slottbesök, konserter och lattjolajban. Solen sken på oss och vi hittade en underbar, välsorterad hattbutik vid namn Törnqvists Hattar. Rekommenderar varmt ett besök där för den hattintresserade som besöker Örebro.
På kvällen var det galamiddag, riktigt gott, och en annan var busig nog att ta mat två gånger. Kvällen rullade på med hälsningar från diverse musiker och kändisar via projektor+filmkamera, teater från Örebro Universitet, allsång och alldans. Süperstar Orkestar underhöll oss, och det är riktigt kul att dansa till balkanmusik. Sen kom technon tillbaka, och vi höll oss precis utanför, hängandes på Sebbe och Kakan och Julia flirtandes med resterande militärer. Ärligt så var de inte så mycket att ha. Vi drog hem relativt tidigt, och däckade direkt. Såklart. Förvånande nog fick jag inte världens ryggont av att sova på tunnmadrass i skolsal.
Söndagen började halv sju, då vi knallade upp och drog till frukosten, vi fem som skulle vara med på workshop med Süperstar Orkestar kvart i nio. Den var riktigt skoj, gehör och härmas är faktiskt kul. (: Det var väl en si så där 460 musiker, så det var en upplevelse. Det höll på fram tills runt tolv, då fick vi käk och sen var det två timmars paus. Halv två började avslutningen på RUM festivalen 2008, och priser för diverse saker delades ut. Tillslut fick vi spela våra två balkanlåtar, och det var tydligen inte bara jag som hade tappat bort slingorna på två timmar. Det lät faktiskt inte alls bra, och det var väldigt olika åsikter om i vilken takt vi spelade. Men trummisen var riktigt cool, och slagverket var väl de som presterade bäst. Sen sprang vi iväg till bussen för att åka hem. Först packa dock, sen åka hem. Hem hem underbara hem.
Så Örebro var riktigt kul. Och en vacker stad. Jag har nog bestämt mig nu. Jag ska flytta dit och plugga 2010. Men först ska man bli klar med gymnasiet. Typ tre veckor kvar nu. Sen är tvåan slut. Då börjar slutspurten.
Simma lugnt.
Kommentarer
Trackback
