Ännu en natt mindre på lovet.
På en timme har jag hunnit öppna tidningen. Jag har läst... Go morron. Men sen tog det stopp.
Hm. Teven och datorn distraherade mig. Nikelodeon och 61 nya blogginlägg att läsa tog sin tid.
Haha. Det är lite tragiskt faktiskt..
Men om typ en-två timmar kommer Frida. (:
Vi ska kasta ägg.
I busken sitter två små varelser, tysta som möss, och alerta. De väntar på deras nästa offer, vem ska bli den olyckliga?
Plöstligt hörs stegen, visslingen och hunden. Varelserna sitter om möjligt ännu tystare, och håller sina händer varsam slutna runt något ömtåligt, litet och vitt.
Stegen närmar sig, blir mer distinkta. Snön knarrar till, det är nära nu.
Två händer höjs sakta, dras tillbaka som en slagbella, och nu nu nu, nu är det nära.
SMASH.
Varelserna skrattar till, och försvinner sen spårlöst.
Kvar står en stackars ovisslande och numera ägare till bortsprungen hund, täckt av råa ägg.
Det är dock lite dåligt med buskar häromkring. Och visslande hundägare har jag knappt aldrig sett till.
Men baka det ska vi.
Gröna muffins, någon?
(:
Simma lugnt.
