Tack och lov för Irländare.
Tacktacktacktacktack alla underbara irländare som röstade NEJ till Lissabonfördraget.
Det var en stor lättnad jag kände när resultatet sprang ut till världen.
Lissabonfördraget är en stor bunt papper, som vad jag har hört ska vara som EU papper är mest, alltså svårförståeliga, som vill göra EU till nya USA. Det behandlar bland annat att det ska finnas en ordförande på heltid för Europeiska Rådet, dvs där alla stads-och regeringschefer sitter, (läs: president) samt en hög representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik som ska leda EU-kommisionens utrikesarbete (läs: utrikesminister).
Det är dåligt, och jag tror inte att det kommer bli mer effektivt med dessa två nya poster.
Något bra, som skulle göra EU mer effektivt är att inget land får vetorätt, enligt Lissabonfördraget. Men det är ju också i stort sett det enda bra med de där papprerna också. Det finns en bra sak till. Att stater som inte utgör en blockerande minoritet kan senarelägga EU-beslut och tvinga fram yttligare överläggningar.*
Så jag är glad att det röstades ner. Tråkigt att alla andra länder valde att godkänna fördraget genom parlamentsbeslut dock. Sånt här berör i allra högsta grad alla medborgare i EU (låter redan som USA), och bör därför folkomröstas om i så stor utsträckning som möjligt. Kul att Frankrike, som röstade ner Lissabonfördragets föregångare, inte hade folkomröstning om Lissabonfördraget. Varför ringer det ingen klocka här? EU vill inte ha bråkiga länder som röstar nej. De vill ha ett överöverstatligt styre och köra över alla små och obetydliga invånare i Europas Förenta Stater, förlåt, Europeiska Unionen.
* Vissa formuleringar är tagna direkt ur artiklarna "EU kan äntligen gå vidare" (översatt artikel, Dan Bilefsky och Stephen Caslte, Tempus nr 26 2007) och "Snart kan EU få sin första president" (Ingrid Hedström, DN 9/2 2008)
All källkritik och källhänvisning i skolan börjar smitta av sig.
Nu ska jag fortsätta att dissa fotbollen.
Jag tittade på hela Österrike-Polenmatchen häromdagen. Det fyllde min fotbollskvot för det kommande året.
Simma lugnt
Det var en stor lättnad jag kände när resultatet sprang ut till världen.
Lissabonfördraget är en stor bunt papper, som vad jag har hört ska vara som EU papper är mest, alltså svårförståeliga, som vill göra EU till nya USA. Det behandlar bland annat att det ska finnas en ordförande på heltid för Europeiska Rådet, dvs där alla stads-och regeringschefer sitter, (läs: president) samt en hög representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik som ska leda EU-kommisionens utrikesarbete (läs: utrikesminister).
Det är dåligt, och jag tror inte att det kommer bli mer effektivt med dessa två nya poster.
Något bra, som skulle göra EU mer effektivt är att inget land får vetorätt, enligt Lissabonfördraget. Men det är ju också i stort sett det enda bra med de där papprerna också. Det finns en bra sak till. Att stater som inte utgör en blockerande minoritet kan senarelägga EU-beslut och tvinga fram yttligare överläggningar.*
Så jag är glad att det röstades ner. Tråkigt att alla andra länder valde att godkänna fördraget genom parlamentsbeslut dock. Sånt här berör i allra högsta grad alla medborgare i EU (låter redan som USA), och bör därför folkomröstas om i så stor utsträckning som möjligt. Kul att Frankrike, som röstade ner Lissabonfördragets föregångare, inte hade folkomröstning om Lissabonfördraget. Varför ringer det ingen klocka här? EU vill inte ha bråkiga länder som röstar nej. De vill ha ett överöverstatligt styre och köra över alla små och obetydliga invånare i Europas Förenta Stater, förlåt, Europeiska Unionen.
* Vissa formuleringar är tagna direkt ur artiklarna "EU kan äntligen gå vidare" (översatt artikel, Dan Bilefsky och Stephen Caslte, Tempus nr 26 2007) och "Snart kan EU få sin första president" (Ingrid Hedström, DN 9/2 2008)
All källkritik och källhänvisning i skolan börjar smitta av sig.
Nu ska jag fortsätta att dissa fotbollen.
Jag tittade på hela Österrike-Polenmatchen häromdagen. Det fyllde min fotbollskvot för det kommande året.
Simma lugnt
Kommentarer
Trackback
